Tema för årets Svetslärarmöte var kvalitetssäkrad svetsning. SLM 2025 tog ett helhetsgrepp på kvalitet - i alla led. SLM erbjuder bikupor, svetsdemonstrationer och informationsutbyte blandat med intressanta föredrag. Dessutom är samarbetspartners på plats och visar upp det senaste inom svetsning.

Under mötet utnämndes årets IW-elev, IW-utbildare och IW-lärare.

Kvalitet kan vara förmågan att upprepade gånger över tid och rum (tex av olika företag/svetsare) kunna upprepa en process och uppnå samma resultat. Kvalitet är en produkts "beskaffenhet" eller "egenskap".

Kvalitetssäkring vid svetsning övervakning av svetsarprövningar är Mathias Lundins, vd på Svetskommissionen, föredragsämne. Han inleder första dagens seminarier med sitt favoritämne, standarder. Mathias klargör hur kvalitetssystemen bygger på standarder och att svetsarprövningar är en del av varje företags kvalitetssystem. Det är viktigt att förstå hur all hänger ihop.

Johan Ingemansson, Lincoln Eletric, vill i sin tur att svetslärarna tar tid att förklarar för sina elever var en modern svetsutrustning kan göra för ökad kvalitet och bättre ekonomi. Han börjar men att tala om teknikstegen som följde av bytet från den första svetsströmgeneratorn, (omformare) som utvecklades av AEG i Tyskland 1905. Under de följande cirka 30 åren blev dock transformatorerna marknadsledande (växelström). Efter detta utvecklades stegomkopplade svetslikriktare som fick steglös inställning och vidare; läck-kärnstransformatorn, transduktorkopplingen, tyristorstyrda strömkällorna. Det tar oss vidare till dagens invertermaskiner vilka är dominerande idag. I nuvarande lagstiftning gällande strömförbrukning i standby-läge invertermaskiner de enda som klarar dagens lagkrav.

Invertrar med vågformsstyrning är nästa steg som Johan tycker att svetsarelever måste lära sig då dessa kan få upp produktionshastigheter och höja kvaliteten. Han går vidare och berättar ingående om olika vågformstyper som alla kan göra svetsningen bättre och snabbare – om de används.

SLM lockar till sig utställare. I pauserna mellan föredragen och under lunchen så får svetslärarna se, klämma på och lära sig om de senaste produkterna. Årets utställare och sponsorer är: Cavitar, ITW welding, Dekra, Novatic, Migatronic, Esab, Kempi samt Axson Teknik, Gasiq, Nippon Gases, Svenska Elektrod och Meltolit. Utställarna får även en möjlighet att presentera sig mellan föredragen.

Efter lunch kliver Peter Staaf, kvalitets- och svetsanvarig på Volvo CE i Arvika, upp på scenen och berättar om hur de arbetar med kvalitet. Han tar stöd av Mattias Jonsson från samma företag. De berättar stolt att deras kunder har rapporterat noll(!) svetsrelaterade fel i ramar och lyftramverk. Detta hänger självklart ihop med kvalitetssäkringsaktiviteter före, efter och under produkt och processförändringar. Detta består i teknisk genomgång, egen labbgrupp och utfallsprovning. OFP såsom ultraljud utförs inhouse och förhållandevis ofta. Ur fortlöpande produktion tas slumpvis produkt och samtliga svetsar testas enligt ett eget system. Volvo jobbar med en egen svetsstandard 181-0004 som är starkt kopplad till utmatningskrav. Kvalitetsarbetet ses som ett sätt att få återkommande kunder.

– Det är ett sätt att få sälja produkterna, säger Mattias Jonsson.

Vi ser ett glapp mellan arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft och den tillgängliga. Det utbildas helt enkelt för få med rätt svetskompetens. Vad kan vi i branschen göra för att göra för att minska det glappet? Det är en fråga som Svetskommissionen och Elisabeth Öhman vill svara på. Hennes föredrag Så säkrar vi branschens framtid tar avstamp i den kompetensförsörjningsplan som Svetskommissionen har tagit fram.
Elisabeth berättar vilka yrkesroller som har störst efterfrågan och den listan toppas av erfarna svetsare med kunskap inom nischade metoder. Andra roller är exempelvis tillsynspersonal, robotoperatörer, svetslärare, forskarutbildad personal.

67 procent av svetsföretagen säger att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera. 94 procent säger att de behöver rekrytera inom de närmaste åren.

– Klyftan mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknaden som vi förväntade oss, den finns inte riktigt, säger Elisabeth Öhman.

Problemet tycks snarare vara att företag inte fyller de platser som erbjuds på företagsutbildningar, samma sak gäller för gymnasieutbildningar och vux-utbildningar.

Inkludering och mångfald, jämställdhet är inget större problem. Företag anställer på kompetens. Snarare så arbetar branschen med att hitta såväl nyanlända som kvinnor att anställa. Elisabeth berättar om företag som aktivt arbetar med frågorna.

Vad är då grejen? Jo, bilden av branschen behöver breddas. Där har företagen mycket arbete att göra. De behöver se över sin arbetsplats och vad de kan erbjuda – och tala om vad de idag erbjuder. Bilden måste vara korrekt för att bryta gamla fördomar. Ett annat problem är beslutsfattare saknar kunskap och svetsning och förståelse för vilken nyckelprocess den är i svensk industri. Därutöver är utbildningen kostsam - och därmed är den även en stor besparing för kommuner om den läggs ner.

Därefter berättar Elisabeth om de 27 aktiviteter som identifierats för att locka fler till branschen. Läs mer om dessa i Kompetensförsörjningsplanen pdf, 3.9 MB..

Därefter så byter vi spår till konstruktion och hur viktig konstruktion är för framgångsrik produktion. Karl Ericsson SE Automation berättar om utformning av svetskonstruktioner och då konstruktion som möjliggör automation.

– En bra konstruktion kan halvera svetstiden, en dålig kan dubblera den. Det är ett påhittat citat, men det är likväl sant, säger Karl Ericsson.

Konstruktion är viktigt eftersom branschen förändras. Vi kommer att se betydligt större andel robotiserad svetsning och då går det inte att konstruera för manuella svetsare. Robotar kräver att bitar är där de förutsätts att vara. Förväntade spänningar och deformationer i materialet måste finnas med i konstruktörens verktygslåda. En bit som behöver knackas ihop för att få rätt spalt/fogbredd kommer inte att gå att automatisera på samma vis.
Roboten kräver bra fixering, jämn spaltbredd, åtkomst, samma kapmått. Koll på hela kedjan blir mycket viktigt om man konstruerar för automatiserad svetsning.

– Jag tycker att det är viktigt att visa elever både bra och dåligt konstruerade detaljer, det ger svetsaren en ordentlig fördel om de redan innan de börjar svetsa begriper att det här blir svårt, säger Karl Ericsson.

Procedurkvalificering är ett ämne som Ulla Anehorn Zetterberg brinner för. Hennes föredrag om WPS, WPQR och vilken standard berättas med inlevelse. Värmetillförseln behöver alltid vara ”lagom” det ställer vi med rätt parametrar dvs ström, spänning och framföringshastighet. Det är vad svetsprocedurkvalificering reglerar. Därefter berättar Ulla om olika kvalificeringsaktiviteter, och beskriver dess olika tillämpningsområden, brister och fördelar.

Därefter vär det dags för dagens höjdpunkt. Prisutdelning till årets IW-elev, IW-lärare och IW-utbildare.

Årets IW-elev är Peter Silow, motiveringen lyder:
Peter Silow på Ekbackeskolan är ett lysande exempel på en lyckad och snabb omskolning på Ekbackeskolan. På endast 40 veckor har han visat prov på enastående engagemang och höga resultat på både praktiska och på teoretiska moment. Peter har dessutom visat ett mycket stort intresse för svetsyrket och en tydlig vilja att utvecklas.

Peter har uppnått en nivå som motsvarar yrkesverksamma svetsare och han levererar arbete av hög kvalitet enligt internationell standard. Han har tagit flera IW-diplom i olika svetsmetoder och material.

Peter har även varit en god kamrat som stöttat sina klasskamrater och bidragit till en positiv lärmiljö.

Årets IW-lärare är Jörgen Persson, motiveringen lyder:
Jörgen Persson på Ekbackeskolan är en fantastisk lärare – med ­erfarenhet som både svetsare och svetslärare – som ger elever en unik inblick i svetsbranschen. Han är otroligt engagerad, motiverande och framför allt kunnig och kan på ett ­föredömligt sätt väva ihop svetsteori och praktik med en uppsjö av praktiska tips som gör att vi elever utvecklas både snabbt och långt. Jörgen har ett framåttänk och försöker ständigt förbättra och förnya Osbys utbildning till IW-svetsare. Hans stora kontaktnät och kunskap om företag i svetsbranschen gör att det är lätt att få kontakt med bra företag att göra praktik på vilket i fall leder direkt till anställning efter avslutad utbildning.

Årets IW-utbildare är Veldi Jönköpng - kursansvarig Jarmo Maanika, motiveringen lyder:
Jarmo har arbetat som IW-lärare i snart 20 år och har alltid fått goda vitsord från eleverna. I Jönköping har han arbetat sedan 2016. På Veldis utbildning får eleven inte bara svetsa utan även arbeta med olika projekt som exempelvis tillverkning av utrustning som behövs i skolan. Eleverna uppmuntras att hitta på egna projekt vilket Veldi och Jarmo tar in i kursen under produktutveckling - eleven upprättar ritning och sedan följer och tillverkar efter denna. Det kan vara en rök, grill eller en utomhuslampa eller något annat som eleven föreslår.

Tyngdpunkten i utbildningen är att lära eleverna att svetsa och att ta IW-diplom. Lejonparten av eleverna får jobb efter avslutad utbildning och ofta får skolan höra från arbetsgivare att personer som genomgått utbildningen på Veldi i Jönköping ­fungerar bra på arbetsplatsen och besitter lämpliga kunskaper. Före detta elever kommer ofta ­tillbaka och hälsar på och många nya elever har rekommenderats av tidigare elever av att söka utbildningen.

Dag två

Dag två inleds med en mycket intressant workshop där ämnet är reformen GY25. Peter Fransson, Svetskommissionen, är den som håller i inledande föredrag.

Tanken med reformen är förbättringar för eleverna som ska innebära mindre fragmentering, mindre stress, anpassad undervisningshastighet. Det innebär även en övergång från kurser till ämnen – vilket i realiteten inte är en så stor förändring. Möjligheten till anpassning till yrkeskraven ökar dock.

• Eleven ska få längre tid för att hinna fördjupa sig i ett ämne innan det slutliga betyget sätts.
• Läraren ges också bättre möjligheter att bedriva undervisning långsiktigt och utifrån en helhetssyn.
• Betyget kommer bättre än idag återspegla vad eleven kan i slutet av sina studier i ämnet.

Ambitionen är att Gy25 ska öka motivationen hos elever dels eftersom de får tid att utveckla sina kunskaper, dels eftersom tidiga misslyckanden kommer att spela mindre roll för deras slutbetyg.

Eller som skolverket beskriver reformen: "Med Gy25s sammantagna bedömning och mindre detaljerade betygskriterier är ambitionen att undervisning och lärande åter ska vara i fokus och att tyngden i lärarnas arbete med eleverna ska ligga på undervisning och lärande".

Det här innebär Gy25 (kortfattat):

• Alla ämnesplaner är utformade som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för kurser. Ett ämne kan ha en eller flera nivåer.
• I många ämnen får eleverna undervisning under en längre sammanhållen period innan det slutliga betyget sätts.
• Ämnen, examensmål, programmål och programstrukturer har uppdaterats för att passa framtidens studier och yrkesliv.

I workshopen så diskuteras frågor och funderingar fram, några av dessa är:

• Elever blir inte lika breda i sin kunskap under GY25 det ger inte utrymme för fördjupning på samma vis.
• Eleverna lär sig att de ”kan slacka i nivå ett och jobba i kapp i nivå 2”. Det innebär merarbete då lärare förväntas göra en handlingsplan för elever som ligger efter. Handlingsplanen är ett omfattande arbete.
• GY25 kan ge mer möjligheter för lärare och elever att justera betyg över tid.
• Betygskriterna saknar koppling till de bedömningsnivåer som redan finns inom svets (A, B, C, D-klass) eftersom Skolverket var emot att bedöma mot standarder.
• Om en vuxenelev får bedömningsnivå F så försvinner CSN/studiestöd vilket i förlängningen leder till att de aldrig får chansen att höja sig i nivå två. Systemet behöver ta större hänsyn till övriga delar av ett studieliv.
• Möjlighet att lägga till Svetsteknik 2 för att få till bredd.
• Tanken är att alla elever ska kunna de tre vanligaste svetsmetoderna när de examineras.
• Svetsteknik 2 kan användas för att få till bredd. Den går att användas exempelvis i den tidigare produktutveckling som går att köra i Svetsteknik 2.
• Kravet ligger på rektor att ta beslut om att godta elever som vill gå in direkt på tex nivå 3.
• På nivå 1 200 poäng står det att svetsningen ska göras så den uppnår ”standard”. I realiteten 5817. Skolverket kunde sträcka sig dit men inte längre. Acceptanskraven är det upp till oss att sätta – detta kan ge olika bedömningsnivåer om vi inte är överens.

Frågorna från workshopen kommer att tas med in till Svetskommissionens AG14 dvs svetsbranschens yrkesnämnd.

JA Tech pysslar med läromedel. De är en av de företag som bjudits in till SLM för att presentera nya digitala läromedel. JA Techs föredrag sköts av vd Stefan Wernholm. Deras produkt kallar de Läroportalen. Det är ett interaktivt läromedel för industriprogrammet på gymnasienivå och andra yrkesorienterade skolor. Inriktningen är mot verkstad och andra produktionsinriktade verksamheter. På Läroportalen finns alla de kurser som behövs för en godkänd IW-utbildning - det interaktiva läromedlet innehåller kurser från svets grund - A, B och C. Självklart finns det en mängd ytterligare kurser att ta del av. Mycket av läromedlet bygger på video, drag and drop samt andra pedagogiska grepp.

Kontrollfunktion/checklista för att se om materialet är läst och löst av eleven är inbyggt, dessutom finns det mängder med smarta funktioner och hjälpmedel att göra individuella elevanpassningar och utbildaren kan lägga upp eget material och egna uppgifter. Läroportalen är utvecklad tillsammans med kunderna.

Cavitar från Finland är på plats och Juha Kauhanen presenterar de läromedel som de tillhandahåller för svetsning genom Cavitar ArcLess Academy och sin mycket avancerade svetsningskamera, som använder laserbelysning för att skapa en klar och högupplöst bild av svetsningsprocessen - i realtid. Denna teknik, som kallas ArcLessVision, gör det möjligt för lärare och studenter att observera detaljer i svetsandet. En av verktygets fördelar är att svetsning kan visas i detalj för en för en större grupp samtidigt.

Det visuella upplevelsen förbättrar förståelsen och lärandet av svetsningstekniker jämfört med traditionella metoder som enbart förlitar sig på böcker eller en mer analog/vanlig svetsdemonstration.

Höghastighetskamera och andra kameramöjligheter gör att det går att se exakt handlag och precis vad som händer på etrem detaljnivå och förbättringar och förändringar i handlaget kan avsynas i realtid.
Cavitar har även en kamera som till och med kan visa exakt vad som händer med skyddsgasen och hur drag/utsug påverkar svetsning med skyddsgas. Under föredraget visar Juha otroliga videor där processens detaljrikedom är extremt tydliga.

Lalith Eklöf från Industrio Kompetens är även han på plats för att visa deras satsning på digitalt utbildningsmaterial som körs under ItsLearnings portal. I Industrios verktyg har textmassor hållits till ett minimum, video är istället grunden för inlärning.

Utbildningsportalen fungerar även som stöd för läraren med utbildningsupplägg och innehåll för såväl lektioner som inlärningsmoment.

Praktiska moment och teoretiska moment varvas. Ofta kan eleven i förväg se vad som händer på nästa lektion vilket gör att hen vet vad som förväntas och kommer väl förberedd till verkstaden/lektionen.

I verktyget är kravbild, bedömning och godkännande tydligt och lättillgängligt för alla inblandade. Upplägget är logiskt och överensstämmer med IWs riktlinjer.

– Läraren kan i princip ge sitt avslag eller godkännande på elevuppgifter i verkstaden direkt då uppgiften är slutförd eftersom utbildningsmaterialet finns som app i lärarnas telefon, säger Lalith Eklöf.

Svetslärarmötet avslutas med demonstration och prova-på av utställarnas maskiner och material i Industrios lokaler i Bromma.

På ingångsbilden: Årets IW-lärre - Jörgen Persson Ekbackeskolan, Årets IW-utbildare - Veldi Jönköping (på bilden kursansvarig Jarmo Maanika), Årets- IW-elev - Peter Silow Ekbackeskolan (på bilden representerad av svetsläraren Thomas Petersson).